Kontakt på webben

När det gäller att ta kontakt på webben hittar du Vasa stads digitala tjänster och kanaler för kontakttagande temaområdesvis. På webben kan du bland annat:

  • Fylla i och sända in en ansökan
  • Boka lokal och material
  • Ansöka om tillstånd eller göra en anmälan
  • Ge feedback på stadens tjänster

Hjälp med att ta kontakt

Letar du efter Vasa stads kontaktuppgifter eller behöver du hjälp för att ta kontakt?

Rådgivnings- och serviceställen

Vid rådgivnings- och serviceställena får du hjälp och stöd också på platsen. Ta kontakt eller kom på besök.

Sök på webbplatsen Sök

Föreläsningar och evenemang

Föreläsningarna är gratis och öppna för alla. Föreläsningar ordnas:

  • Rådhusgatan 31
  • Kyrkoesplanaden 15
  • Som webbkurser

Bekanta dig med alla vårens 2024 föreläsningar här:
https://www.vaasa.fi/asu-ja-ela/vapaa-aika/kansalaisopisto-alma/yleisoluennot-ja-tapahtumat/

 

Det ska inte vara krångligt att må bättre

Psykolog Henrik Wiman

Som anhörig är det inte alltid lätt att veta hur man ska ta hand om sig, men det är viktigt om man ska orka i längden. I denna föreläsning får du veta hur du lägger grunden för ditt eget välmående.

Henrik Wiman är psykolog, föreläsare och poddare. Med sina över 120 000 följare på Instagram har han byggt upp Sverige största psykologkonto där han delar lättsmält psykologisk kunskap.

Som tonåring drabbades han två gånger av cancer. I en tid då alla andra utforskade livet utanför familjen så blev Henrik helt beroende av sina föräldrar. Han fick från tidig ålder lära sig handskas med frågor om döden, lidande och vad som egentligen är viktigt i livet.

Hans bakgrund är inom primärvården i Uppsala där han arbetat på olika verksamheter. På grund av sina erfarenheter med cancer i tonåren så har han ett starkt engagemang kring hälsa. Hans budskap kretsar kring hur vi kan finna mening trots motgång, lugnet trots stormen och hur vi med enkla medel kan hjälpa oss må bättre.

Till vardags föreläser han, informerar om hälsa via sitt Instagramkonto och syns ofta i media. Mera info: henrikwiman.com.

Föreläsningen ordnas i samarbete med FinFami Österbotten.

 

En aktiv seniormedborgare – ett värdefullt liv

Paneldiskussionen

Den åldrande befolkningen ökar hela tiden. Gränsen mellan medelåldern och den s.k. ålderdomen har hela tiden skjutits framåt. Människor lever längre och är också aktiva och har handlingsförmåga längre upp i åren än tidigare. Vilken roll har den åldrande människan i livscykeltänkandet?

I panelen diskuteras med experter inom olika branscher och s.k. erfarenhetsexperter om seniorers värdefulla och aktiva liv, möjligheter att leva och förverkliga sig själv. Vi strävar efter att granska seniorens liv å ena sidan via samhällets säkerhetsnät och å andra sidan via synliggörandet av våra egna styrkor. Åldrandet medför oundvikligen i något skede begränsningar och särskilda behov; hur bemöter samhället dessa behov? Kan vi åldras tryggt och utan oro? Hur kan man själv påverka saken?

Panelens teman:

  • Äldre person – seniormedborgare
  • En värdefull, aktiv och kännande människa
  • Den egna rollen och möjligheterna i livet (begränsningar)
  • Studier och glädje över att lära sig som resurs
  • Vasasenior

Paneldeltagarna

  • Irmeli Mandell, ordförande för Äldrerådet
  • Heimo Hokkanen, kommunpolitiker, Brändö borgmästare
  • Henna Minkkinen, Österbottens Minneslots Verksamhetsledare
  • Regina Nurmi, ordförande för Vasanejdens Minnesförening
  • Kari Uusikylä, professor emeritus i pedagogik
  • Tony Pellfolk, verksamhetsområdesdirektör Hem- och Boendeservice

Moderator
Marianne Waltermann, biträdande rektor

Publikevenemanget är den andra delen i Almas nya Institutsforum-serie. Varje medborgare ska ha möjlighet att bli sedd och hörd. Institutsforumet Alma vill fungera som medborgarnas gemensamma vardagsrum: ett rum där diskussioner förs om viktiga samhälleliga teman och problem som man försöker lösa tillsammans. I institutsforumets diskussioner får såväl experter som de människor som i vardagen berörs av dessa frågor sin röst hörd. Institutsforumet Alma stöder ett aktivt medborgarskap och främjar samhällsfreden.

 

Sandarmohin suomalaiset (Finländarna i Sandarmoh)

Redaktör Raija-Liisa Mäkelä

Raija-Liisa Mäkeläs föreläsning baserar sig på hennes bok ”Solovetskin luostari – Venäjän historian peili” (Solovetskijklostret – en spegel av rysk historia), som utkom i en förnyad, kompletterad upplaga i fjol. Föreläsningen fördjupar sig i Solovetskijklostrets historia som fångläger och pejlar det mot Rysslands förgångna.

Fångarnas okända öde

Under åren 1937–1938 dödade Stalins förvaltning hundratusentals, kanske över en miljon människor: politiker, soldater, jordbrukare, minoritetsnationaliteter – Stalin som led av förföljelsemani såg fiender överallt. I massgravarna i Sandarmoh, som ligger vid norra stranden av sjön Ääninen i östra Karelen hamnade 9 500 människor. De representerade nästan 60 nationaliteter. I mullen på tallmon ligger närmare tusen finländare.

På 1920-talet uppkom Specialfångläger nr 1 vid det avsides belägna Solovetskijklostret, då de första fångarna fördes till klostret i maj 1923. Det blev ett unikt utvecklingslaboratorium för slavarbetssystemet, en korrektionsinrättning, där de metoder som användes för att förödmjuka och underkuva fångar samt de socialistiska tvångsarbetsmetoderna senare övertogs av nätverket av Gulag-läger som täckte hela landet.

Ödet för de 1111 fångar, som transporterades från klosterön till fastlandet för att avrättas hösten 1937, var okänt i decennier tills deras sista viloplats hittades nära Karhumäki i gravar som grävts i Sandarmohs sandmo. Efter föreläsningen visas Kanerva Cederströms dokumentär Sandarmohin suru (2022).

Raija-Liisa Mäkelä är redaktör, översättare och författare. Hon föddes i Petrozavodsk 1938 och hennes far var en av dem som skjutsades från Finland till Ryssland och avrättades som folkfiende. Mäkelä var verksam i förlagsbranschen i 30 år innan hon flyttade till Finland 1990. Mäkelä har gett ut böckerna Solovetskin luostari – Venäjän historian peili (1994, förnyad upplaga 2023), Minä muilutetun tytär (2009), Suojelusenkelien uhri (2013) och Oma maa mansikka (2018).

 

Suomen Vapaudenpatsas ja sen symboliikka

Läraren i bildkonst Aimo Nyberg och professor Ilkka Virtanen

I Vasa finns det flera sådana minnesmärken över krigen som det bara finns ett exemplar av i Finland, bl.a. Jägarstatyn och minnesmärket över Finlands flygvapen (Havsörnsstatyn). Av dem är Frihetsstatyn absolut den mest imponerande. På medborgarinstitutet Almas föreläsning får deltagarna ta del av Finlands Frihetsstatys historia och symbolik genom en granskning av detaljerna på minnesmärket.

Symboler för självständighet och frihet

I Vasa finns tre nationella minnesmärken som ansluter sig till den allra första tiden av Finlands självständighet och således berättar om Vasas betydelse för vårt land under denna kritiska tid. Det viktigaste av minnesmärkena är Finlands Frihetsstaty som skulpterades av professor Yrjö Liipola. Statyn avtäcktes under stora festligheter på Vasa torg 9.7.1938. Jägarstatyn som gjordes av jägarkapten Lauri Leppänen avtäcktes i Hovrättsparken 25.2.1958 på 40-årsdagen efter att jägarna i 27:e Jägarbataljonen kom hem. Minnesmärket över Finlands flygvapen (Havsörnsstatyn) som ritades av bildkonstnär Kalervo Kallio, president Kyösti Kallios son, avtäcktes 12.10.1969 vid Vasklotbron till minne av att Försvarsmaktens och Finlands första flygplan Thulin Typ D landade på platsen 6.3.1918.

Dessa tre minnesmärken har fått sin inspiration från och är en bestående påminnelse om de kraftansträngningar och även uppoffringar som självständigheten krävt. De ännu större kraven och tunga uppoffringar vid senare krig för att trygga självständigheten har förändrat hur vi förhåller oss till minnesmärkena. Nu ses de i ännu större omfattning än ursprungligen som symboler för vårt lands självständighet och frihet. Speciellt tydligt kommer detta fram i fråga om Frihetsstatyn, som blivit en viktig och älskad symbol för fosterländska tankar för veteranerna från våra senare krig.

Det är därför naturligt att Finlands Frihetsstaty har en synlig roll i broschyrerna och programmet för Nationella veterandagens huvudfest som i år ordnas i Vasa. Så var det också 1998, då ett motsvarande evenemang senast ordnades i staden. I anslutning till veterandagen ordnas utöver det nationella evenemanget även lokalt kompletterande program om temat. Föreläsningen för allmänheten på medborgarinstitutet Alma är en del av Veteranveckan. Programmet under hela veckan finns på www.kansallinenveteraanipaiva.fi

 Föreläsare är läraren i bildkonst Aimo Nyberg och professor Ilkka Virtanen. På sin gemensamma föreläsning behandlar de Frihetsstatyns historia och symbolik. Deltagarna får ta del av en översikt över de olika skedena i projektet med minnesmärket från Mannerheims initiativ 1918 till genomförandet av Liipola 1938 samt en guidad, virtuell tur runt statyn med fokus på dess symbolik.

 

Tidigare föreläsningar

Veljeyttä ja salaliittoteorioita – suomalaisen vapaamuurariuden historia
Dos., FT Samu Nyström

Nyström föreläser om Frimurarna, det mest kända hemliga sällskapet i världen, och dess verksamhet och historia i Finland. Det slutna brödraskapet som värnar om sina hemligheter har satt fart på människornas fantasier. Varför har man hemligheter? Varför har många av världshistoriens mest betydelsefulla män, allt från kungar och presidenter till konstnärer och vetenskapsmän, anslutit sig till brödraskapet?

Historieforskaren och den facklitterära författaren Samu Nyström är den första historieforskaren utanför brödraskapet som har fått tillgång till organisationens stängda arkiv. Nyströms verk Enemmän valoa – Suomalaisen vapaamuurariuden historia (SKS) publiceras i oktober 2024.

 

Mielenterveys ja sosiaalinen havaitseminen (Psykisk hälsa och social observationsförmåga)

Psykolog, doktorand Leo Kuutti

Psykolog och doktorand Leo Kuuttis presentation fördjupar sig i hurdana funktioner social kognition innehåller och hurdan evolutionshistoria som eventuellt förklarar utvecklingen av människans sociala observationer. Föreläsningen anknyter till Kuuttis doktorandundersökning, vars syfte är att ge grundläggande information om också fientlighet och förhastade slutsatser. Efter föreläsningen kan man anmäla sig som försöksperson för en undersökning som behandlar ämnet.

 

Sankari ja antisankari. Mannerheim-kultin pitkä vuosisata (Hjälten och antihjälten. Mannerheim-kultens långa sekel)

Docent Tuomas Tepora

Få personer i Finlands historia stimulerar, intresserar, förargar och irriterar lika mycket som Gustaf Mannerheim. Denna mytiska krigshjälte, huvudslaktare, gångna tiders aristokrat och kosmopolit samt sexualiserade potentat har lyfts upp på piedestal om och om igen – och även dragits ner därifrån.

Historiker Tuomas Tepora rensar upp i uppfattningarna om Mannerheim och orsakerna till att det har byggts upp en sådan väldig personkult kring honom. Vem är det som bygger upp denna myt och för vilka ändamål? Mannerheims förmåga att väcka stora känslor framgår till exempel av den våldsamma uppståndelsen kring statyprojekten och filmerna.

Tepora pejlar på ett intressant sätt den samhälleliga betydelsen av bilden av Mannerheim. Man har blivit van vid att koppla samman politiska personkulter med auktoritära regimer, men hurdana känslor och uppfattningar utnyttjas när det gäller att styra demokratiska samhällen?

Tuomas Tepora är docent vid Helsingfors universitet och universitetsforskare vid Tammerfors universitet. Hans bok om Mannerheim-myten utkom våren 2023 och i den pejlar han de uppfattningar som har skapats om Mannerheim och orsakerna till att en sådan väldig personkult har byggs upp kring honom.

 

Val i ett splittrat USA

Äldre universitetslektor Claus Stolpe, Åbo Akademi

I november går USA till val. Det vi ser via våra massmedier är förstås presidentvalet. Men samtidigt väljer man folk till senaten och representanthuset. För att inte tala om att en massa poster på delstatsnivå och lokal nivå skall tillsättas. Allt från guvernörer till sheriffer.

Presidentvalet är förstås det mest intressanta för vår del. Men valen till senaten och representanthuset skall inte glömmas bort.

Valcirkusen är påkostad, intensiv och ramas in av åtal mot Trump och hot om riksrätt mot Biden. Allt detta i ett USA som är kanske mer splittrat än någonsin sedan inbördeskrigets dagar under 1860-talet.

Föreläsaren Claus Stolpe är verksam vid Åbo Akademi i Vasa. Han har skrivit en doktorsavhandling i historia om USA:s presidenter. Tidigare har han doktorerat i statskunskap på temat metoder vid presidentval. Då han dessutom förklarar på ett begripligt sätt är han säkert den rätte att förklara de här sakerna för oss.

 

Smaker från Världen

Välkommen till en internationell kväll med mat, talang och samvaro! Ta med lite mat från din kultur och så gör vi ett stort knytkalas! Alkoholfri tillställning.

  • Lör 23.3 kl. 18–22
  • Rådhusgatan 31

Kan du sjunga, spela något instrument eller vill du dela någon annan talang med oss? Bidrag till “Talent Alma“ meddelas per e-post senast 15.3.24: sanna.soderstrom@edu.vaasa.fi

 

Gästförfattare Merja Mäki

Vid evenemanget berättar författaren och läraren Merja Mäki om sin roman Ennen lintuja (svensk översättning Innan fåglarna vänder åter) som skildrar evakuering, samt om den fristående uppföljningen Itki toisenkin.

Romanen Ennen lintuja beskriver den unga Allis resa från Ladoga-Karelen till krigssjukhuset i Seinäjoki. Romanen Itki toisenkin är en känslosam berättelse om den högtgråtande läraren Larjas kärlek till en soldat i krigstidens Karelen.

Merja Mäki är en mångsidig och framstående ordkonstnär, författare och lärare i modersmål och litteratur från Södra Österbotten.  Teaterpjäsen som baserar sig på hennes roman Ennen lintuja, hade premiär på Seinäjoen kaupunginteatteri i november 2023. För sin roman har hon också tilldelats priset Tulenkantaja (på svenska ”Eldbäraren”), som inrättats för att främja finländsk litteraturexport.

 

Gästförfattare Paula Nivukoski

Vid evenemanget kommer författaren Paula Nivukoski att fokusera på sin tredje roman Kerran valo katoaa.

Romanen Kerran valo katoaa skildrar livet i Storkyro under fortsättningskriget. Kriget hade en stark inverkan på människornas vardag och livet på hemmafronten, där man gjorde i ordning paket till soldaterna och väntade ivrigt på brev från fronten. Tillsammans utförde man hårt arbete för att hålla tankarna i styr och behålla ens en gnutta optimism. Man följde kyrkoherdens steg längs byavägen under tystnad, medan de krigsfångar som fördes till gårdarna i byn hade en helt annan rytm i sina steg. Kerran valo katoaa är en bok som handlar om krigsåren men framför om kärlek och gnistor av hopp i mörkret.

Paula Nivukoski är en österbottnisk författare vars historiska romaner har blivit populära och hyllats av både kritiker och läsare. Paula Nivukoski är särskilt bekant bland medborgarinstitutet Almas kursdeltagare i Kyroland. Hon har hållit omtyckta veckoslutskurser i kreativt skrivande både i Laihela och Storkyro.

 

Kontaktuppgifter

Ta kontakt

Kundservice på svenska

  • 040 6299 133 (mån–tors kl. 10–16)

Kundservice på finska

  • 0400 868 110 / 040 198 1261 (mån–fre kl. 8–16)

Kundservice och fakturering